Первые переводчики с русского языка в Швеции раннего Нового времени

Авторы

  • Александр Владимирович Толстиков Петрозаводский государственный университет
  • Владимир Владимирович Рыбаков Российский государственный гуманитарный университет

DOI:

https://doi.org/10.21638/spbu02.2022.308

Аннотация

В статье рассматривается слабо изученный пласт истории шведско-российских дипломатических контактов в первой половине XVI в. По архивным материалам шведского и российского происхождения восстанавливаются судьбы переводчиков с русского языка, чья деятельность в Швеции пришлась на период правления Густава I Васы (1523–1560 гг.). С точки зрения авторов, истоки профессионального корпуса «русских толмачей» (ryssetolkar), хорошо известного в Швеции со второй половины XVI столетия, следует искать как раз в изучаемом периоде — эпохе возникновения системы европейской международной дипломатии раннего Нового времени. Предыстория указанной социопрофессиональной группы, коллективный портрет которой в эпоху расцвета (прежде всего в XVII в.) представлен в работах финляндского историка Кари Таркиайнена, становится предметом специального интереса и подробно прослеживается впервые. Истоки формирования данного сообщества предлагается отсчитывать с рубежа 1530 и 1540-х гг. Причем высказывается предположение о роли ганзейской среды на начальном этапе этого процесса, поскольку первые известные по именам толмачи — Альбрехт Толмач и Ларенс фан Фернен — были, по всей видимости, немецкого происхождения, хотя наши сведения о них весьма скудны. Несколько больше известно о трех других толмачах: Микеле Андерссоне, Хансе Ларссоне Скальме и особенно о Бертиле Йоранссоне. Авторы статьи приходят к выводу, что уже на стадии зарождения изучаемой социопрофессиональной группы для «русских толмачей» было характерно наличие связей с Финляндией, прежде всего с Выборгским замком. Кроме того, источники рассматриваемого периода фиксируют специальные поездки будущих толмачей в Россию для изучения русского языка, а также наличие между ними родственных и свойственных связей. Хотя две последние упомянутые черты в первой половине XVI в. выражены не очень ярко, они станут весьма характерны для сообщества «русских толмачей» позднее.

Ключевые слова:

социальная история, толмач, переводчик, дипломатия, Швеция, Россия, Густав Васа, Иван IV

Скачивания

Данные скачивания пока недоступны.
 

Биографии авторов

Александр Владимирович Толстиков, Петрозаводский государственный университет

канд. ист. наук, доц.

Владимир Владимирович Рыбаков, Российский государственный гуманитарный университет

канд. ист. наук

Библиографические ссылки


References

Ahnlund N. Hans Larsson (Björnram). Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm, Bonnier Publ., 1924, vol. 4, pp. 656–661

Angermann N. Deutsche Übersetzer und Dolmetscher im vorpetrinischen Rußland. Zwischen Christianisierung und Europäisierung. Beiträge zur Geschichte Osteuropas in Mittelalter und früher Neuzeit. Festschrift für Peter Nitsche zum 65. Geburtstag. Stuttgart, Steiner Publ., 1998, pp. 221–250.

Anthoni E. Huru oriktiga uppgifter skapas: Undersökningar kring ätten Skalm i Finland nr 144. Historisk tidskrift för Finland, 1963, nr. 2, pp. 77–86.

Batkin L. M. Ital’ianskoe Vozrozhdenie: Problemy i liudi. Moscow, RGGU Publ., 1995, 448 p.

Bessudnova M. B. «Neobychnaia torgovlia» kak faktor vidoizmeneniia russko-ganzeiskikh otnoshenii v XV — nachale XVI veka. Uchenye zapiski Novgorodskogo gosudarstvennogo universiteta imeni Iaroslava Mudrogo, 2019, vol. 23, issue 5, pp. 1–5. (In Russian)

Bessudnova M. B. Russko-ganzeiskaia torgovlia v pervoi polovine XVI veka. St Petersburg, Evraziia Publ.,2021, 480 p. (In Russian)

Cáceres-Würsig I. The jeunes de langues in the Eighteenth Century: Spain’s First Diplomatic Interpreters on the European Model. Interpreting, 2012, vol. 14, issue 2, pp. 127–144.

Forsell A. Sverige 1571. Försök till en administrativ-statistisk beskrifning öfver det egentliga Sverige, utan Finland och Estland. Stockholm, P. A. Norstedt & söner Publ., 1872, issue 1, 350 p.

Katajala K., Kujala A., Mäkinen A. Viipurin läänin historia III. Suomenlahdelta Laatokalle. Lappeenranta, Karja an Kirjapaino Oy, 2010, 528 p.

Korpela J. Viipurin läänin historia II. Viipurin läänin synty. Lappeenranta, Karjalan Kirjapaino Oy, 2004, 363 p.

Kumlien K. Västerås genom tiderna. Monografi. Västerås, Västerås stad Press, 1971, vol. 2, 653 p.

Lund K.-Kh. K pervomu opytu diplomaticheskogo perevoda s russkogo na datskii. Vestnik Moskovskogo universiteta. Ser. 9. Filologiia, 2011, issue 4, pp. 51–68. (In Russian)

Lund K.-Kh. Perevodchik Nil’s Munk i iazykovoi aspekt datskikh diplomaticheskikh otnoshenii s Rossiei v pervye dva desiatiletiia XVII v. Vestnik Moskovskogo universiteta. Ser. 9. Filologiia, 2017, issue 1, pp. 7–33. (In Russian)

Lund K.-Kh., Ivanova O. V. Khenrik Olufsen — datskii perevodchik XVI v. Vestnik Moskovskogo universiteta. Ser. 9. Filologiia, 2012, issue 5, pp. 88–111. (In Russian)

Lund K.-Kh., Ivanova O. V. Pod znakom Severa: iazykovoi aspekt datskikh diplomaticheskikh otnoshenii s Rossiei v kontse XVI v. Vestnik Moskovskogo universiteta. Ser. 9. Filologiia, 2014, issue 5, pp. 87–109.(In Russian)

Maier I., Droste H. Från Boris Godunov till Gustav II Adolf: översättaren Hans Flörich i tsarens och svenska kronans tjänst. Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures, 2010, no. 50, pp. 47–66.

Mattingly G. Renaissance Diplomacy. Boston, Houghton Mifflin Publ., Cambridge, The Riverside Press, 1955, 323 p.

Melʹnikova E. A. Drevnerusskie leksicheskie zaimstvovaniia v shvedskom iazyke. Drevneishie gosudarstva na territorii SSSR: Materialy i issledovaniia: 1982 god. Moscow, Nauka Publ., 1984, pp. 62–75. (In Russian)

Nissilä V. Viipuri nimistön valossa. Viipurin Suomalaisen Kirjallisuusseuran toimitteita, Helsinki, [s. n.],1978, vol. 3, pp. 88–168.

Nissilä V. Om yrkesbeteckningar av svenskt ursprung i Karelens släktnamn och ortnamn. Studier i Nordisk Filologi, Helsingfors, Svenska litteratursällskapet i Finland Publ., 1971, vol. 58, pp. 185–200.

Oborneva Z. E. Perevodchiki s grecheskogo iazyka Posolʹskogo prikaza (1613–1645 gg.). Moscow, Publ. House IaSK, 2020, 328 p. (In Russian)

Ramsay J. Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden. Helsingfors, Söderström Publ., 1909–1916, 592 p.

Roland R. A. Interpreters as Diplomats. A Diplomatic History of the Role of Interpreters in World Politics.Ottawa, University of Ottawa Press, 1999, 208 p.

Ros J. Tre prebendegårdar: Bebyggelse från 1200-talet i Proban i Västerås. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Västerås, Print. Stiftelsen Kulturmiljövård, 2021, 60 p.

Rothman E. N. The Dragoman Renaissance. Diplomatic Interpreters and the Routes of Orientalism. Ithaca, Cornell University Press, 2021, 392 p.

Skvairs E. R., Ferdinand S. N. Ganza i Novgorod: iazykovye aspekty istoricheskikh kontaktov. Moscow, Indrik Publ., 2002, 368 p. (In Russian)

Svalenius I. Rikskansliet i Sverige 1560–1592. Stockholm, Print. Riksarkivet, 1991, 290 p.

Tarkiainen K. Bengt Mattson och Johan Bengtsson Roselin — två generationer svenska slavister i början av 1600-talet. Äldre svensk slavistik, Uppsala, Print. Slaviska institutionen, 1984, pp. 12–24.

Tarkiainen K. Moskoviten. Sverige och Ryssland 1478–1721. Helsingfors, Svenska litteratursällskapet i Finland Publ., 2017, 484 p.

Tarkiainen K. Rysstolkarna som yrkeskår 1595–1661. Historisk tidskrift, 1972, vol. 92, no. 4, pp. 490–522.

Tarkiainen K. Venäjäntulkit ja slavistiikan harrastus Ruotsin valtakunnassa vv. 1595–1661. Historiallinen arkisto, 1969, vol. 64, pp. 5–136.

Tawaststjerna W. Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota. Vuosien 1570 ja 1590 välinen aika. Helsinki, Print. Suomen historiallinen seura, 1918–1920, 784 p.

Tolstikov A. V. Katolicheskie i liuteranskie kliriki v sostave shvedskikh diplomaticheskikh missii v Rossiiu v XVI veke. Uchënye zapiski Petrozavodskogo gosudarstvennogo universiteta, 2021, vol. 43, issue 4, pp. 87– 95. (In Russian)

Vilkuna K., Huitu M., Mikkonen P., Paikkala S. Suomalainen nimikirja. Helsinki, Otava, 1984, 925 p.

Загрузки

Опубликован

04.11.2022

Как цитировать

Толстиков, А. В., & Рыбаков, В. В. (2022). Первые переводчики с русского языка в Швеции раннего Нового времени. Вестник Санкт-Петербургского университета. История, 67(3), 800–816. https://doi.org/10.21638/spbu02.2022.308

Выпуск

Раздел

Всеобщая история